Åre Extreme Challenge

Här kommer min tävlingsrapport från årets upplaga av Åre Extreme Challenge.

Jag åkte upp till Åre dagen för midsommarafton, drygt en vecka innan tävlingen, för att kunna ladda upp på bästa möjliga sätt och hinna köra igenom alla delsträckorna.

Träningen flöt på bra och efter att ha cyklat större delen av cykelsträckan, sprungit hela löpsträckan, och tränat en del paddling på sjön, så var det dags att testa nya surfskin i forsen. Jag hade nämligen införskaffat mig en Mazu Fitness ungefär en månad tidigare, och eftersom jag var van vid att paddla havskajak så var den här båten ganska mycket rankare. På sjön på vägen till forsen var det lite vågor och jag kände redan där att det skulle bli till att bada inom kort. Vattnet var iskallt, men jag hade dragit på mig min tjocka våtdräkt så jag var inte orolig för det. Vi paddlar vidare och kommer in i forsen. Första svängen går bra. Dock hamnar jag för nära valsen in i andra svängen och vips så ligger jag i vattnet. Eftersom jag var lite orutinerad på att hoppa upp i båten från vattnet så simmade jag in till kanten för att gå i. Nu känner jag mig dock ganska rutinerad på att hoppa upp i surfskin då jag gick runt flera gånger till under den fortsatta provpaddlingen. Jag höll mig varm när jag var i vattnet tack vare våtdräkten, men det kostade väldigt mycket kraft och energi att vara i vattnet och att kämpa sig upp igen. Efteråt började jag fundera på vad jag hade gett mig in på. Som det kändes så var det en omöjlighet att jag skulle klara av forsen på tävlingsdagen. Och jag hade ingen lust att träna mer i forsen heller.

Efter det blöta äventyret så blev det några dagar med cykling, löpning och paddling på sjön. Jag kände mig väldigt stabil på sjön trots allt, och jag beslutade mig för att träna på forsen ytterligare en gång. Nu hade jag dessutom fått ett tips om att man kunde sätta ut fötterna utanför surfskin i de partier där man är osäker för att få mer stabilitet. Så på torsdagen, två dagar innan tävlingen, bar det av till forsen igen. Självförtroendet som var i botten efter förra provpaddlingen hade sakta men säkert stigit och var nu återigen ganska bra. Första kurvan gick bra igen, och den här gången höll jag ut mer i andra kurvan så även den gick fint. Det flöt faktiskt på riktigt bra väldigt länge och med hjälp av att sätta ut fötterna i de allra stökigaste partierna så höll jag mig på rätt köl. Mot slutet blev det dock ett litet bad då jag hamnade mitt i en stor vals efter att ha gjort en 360. Jag var dock snabbt upp i båten igen och resten av forsen gick även den bra. Riktigt skönt besked inför tävlingen!

Så var det då äntligen dags för tävlingen som man hade laddat för senaste veckan, eller egentligen senaste halvåret. Jag var väldigt sen ut på sjön innan start, så det blev inte direkt någon uppvärmning. Hann knappt fram till startlinjen innan startskottet gick. Som tur var så låg jag långt till vänster och där var det ganska lite folk så jag kunde köra på i mitt eget tempo i början. Hittade efter en stund en kajak som jag kunde lägga mig bakom fram till forsen. Nu var det upp till bevis. Gå runt eller inte gå runt. Eftersom det var tävling så hade jag ingen våtdräkt på mig, utan endast tunna tävingskläder, så jag var verkligen inte sugen på att bada. Första två svängarna gick bra. Det fortsätter fint en stund, men rätt var det är så får jag en liten putt bakifrån av en annan båt, och vips så ligger jag och sprattlar i vattnet. Kommer dock upp snabbt igen och börjar paddla på. Men något är fel. Båten drar åt höger, även fast jag styr max åt vänster. Kommer ut alldeles för långt till höger där det är grundare och mer stenigt och jag får bada igen. Hoppar upp, men surfskin drar fortfarande åt höger. 90-gradaren närmar sig. Tyvärr går den åt vänster och min båt vill åt höger. Jag kämpar för allt vad jag är värd för att klara kurvan genom att paddla enbart på höger sida, och med ett extra roder i form av mitt vänsterben. Med väldigt mycket möda kommer jag tillslut igenom kurvan. Därefter så var det bara att paddla in till land och rätta till linorna som hade hamnat fel. Paddlar vidare och märker att jag sitter med vatten upp till knäna konstant. Länsbeslaget som sitter undertill hade lossnat när jag var ute bland stenarna vilket gjorde att självlänsen hade slutat fungera. Dessutom hade mina gels och min vätska som var tejpade på flytvästen ramlat av när jag låg i vattnet. Nu började jag bli kall och jag försökte paddla på så hårt jag kunde för att få igång lite värme. Ut på sjön efter andra lyftet kändes det ändå som att jag skulle kunna göra en hyfsad tid på paddlingen, men den känslan försvann rätt snabbt när jag insåg hur mycket det blåste motvind och hur stora vågorna var. Jag var kall och började tappa tekniken ordentligt, och i en större våg så kom jag lite fel och fick mig ännu ett dopp. Låg i en stund innan jag kom upp och räddningsbåten kom fram och frågade om jag var ok. Jag sa att det var lugnt och paddlade vidare mot växlingen. Sista biten kändes som en evighet i de stora vågorna. Jag tappade all teknik och målet var nu bara att ta mig i land. Efter mycket om och men så kommer jag fram till stranden där man går i land, och strax innan jag kommer dit ser jag Elin med sin havskajak på väg upp ur vattnet, ca 30m framför mig. Kändes som ett bra val att paddla havskajak den här dagen.

2 timmar och 53 minuter efter startskottet står jag i växlingen och tar på mig utrustningen inför löpningen över skutan. Målet att komma under 7 timmar var bara att glömma, utan istället fokusera på att genomföra de två kvarvarande sträckorna så bra som möjligt.

Löpningen över Åreskutan är min klart starkaste del av ÅEC. Jag kör på så hårt jag kan och passerar ganska många på vägen upp till toppen. Det blir lite småkallt på slutet men det är överkomligt och jag väljer att köra på i mina cykelbyxor och t-shirt. Toppen nås efter ca 63 minuter. Jag hade hoppats på att klara under timmen, men det får ändå ses som klart godkänt. Nerför mot Huså känner jag att jag får tillbaka lite krafter och jag fortsätter att passera man efter man. Utförslöpningen tar 47 minuter vilket var helt ok, men jag tror jag kan kapa ytterligare ett par minuter på det. Plockar från 106e plats till 69e plats under löpningen.

Tar en ganska lugn växling till cyklingen för att återhämta mig lite smått. Sticker iväg och benen känns faktiskt ganska bra. Jag blir passerad av en person i den första myren. Det är dock svårt att veta om det är en som kör solo, eller i stafett-klassen. Trampar på och passerar ett par stycken, men det är ganska utspritt så det blir långa delar där jag varken ser någon framför eller bakom mig. Vid passering i Björnen så tittar jag till klockan. 6 timmar! Wow, jag kanske kan klara 7 timmar ändå. Humöret går upp och jag cyklar på allt vad jag orkar sista biten. På väg upp mot getrappet spanar jag på klockan igen. 6:45. Det ser mycket lovande ut! Dunkar getrappet snabbare än jag gjort på träning. Håller på att göra världens vurpa i slänten efter getrappet men står på hjulen. Öser på järnet in mot mål, och går i mål som 65:a, på 6:55:49. Trött, men glad!

Med lite mer paddelträning och lite bättre väderförhållanden så är det ingen omöjlighet att komma ner mot 6 timmar.

Vi fick också se flera andra fina insatser från klubben, med Elin som 7:a och Anton som 25:a. Se resultat nedan.

Herr Solo
25 Anton
43 Thomas
65 Anders
124 Andreas

Dam Solo
7 Elin

Stafett mix
9 Henry, Linda, Gustav
 

Anton på väg uppför skutan. Foto: Jakob Edholm

Anders på väg uppför skutan. Foto: Jakob Edholm

Lite oflyt med timingen för paddlingen.

Gps-spår från min paddling. Rött vid lyften och på sjön. Rött = Långsamt